En vecka

Tiden går så fort. För en vecka sen skulle jag till skolan, en helt vanlig dag. Trodde jag. Morgonen började bra, jag var jätteglad. Hade ju äntligen hittat en "pippi-tröja". Helt vanlig, tråkig historielektion direkt på morgonen...Fick ett sms om att Hilda blivit påkörd. Tänkte inte mer på det, det kunde ju inte vara värre än nåt brutet ben? Eller?

Efter en kvart kom tårarna. Hoppades på det bästa. Sånt som står i tidningarna händer ju inte här, i lilla Enköping! Eller? Efter en stund hade jag lugnat ner mig, tog en lång promenad med Ebba. Gjorde klart det sista på Hk läxan och gick till hkn.

Vi skulle kolla på någon film på datorn (som var kopplad till en tv skärm). Då bad jag läraren kolla aftonbladet, fall att det stod något om det som hänt, hur det var med Hilda. Där så jag de tre bokstäverna, d, o & g. Fyfan. Där brast det. Tårarna bara forsade och det kändes som om jag tappat andan. Kunde inte förstå vad som hänt..

Det som hänt är hemskt, kan inte sluta tänka på det. Varför? Det kommer jag nog aldrig få reda på. Alla ska vi dö någon gång, men inte nu. Trodde inte mitt liv kunde förändrats så mycket på en sekund. Det är ju helt sjukt!

För en vecka sen förlorade vi en vän, en syster, en dotter, en klasskompis. Vila i frida Hilda. Du ska veta att vi tänker på dig, du finns i våra hjärtan. Vi ses på andra sidan.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0